I april 2021 hittades ett manuskript daterat 1756 i bjälklaget i ett trähus på Stora Höijen, Norbergs äldsta dokumenterade fastighet. Det var nedtecknat på uppdrag av en gammal kvinna vid namn Svea, som påstod sig ha varit Karl XII:s stora kärlek. Hösten 2023, efter att Sveas bok getts ut, hörde en läsare av sig. Vid en renovering i Gamla stan på 1970-talet hade man hittat en pappersbunt i en vägg. Den hade tagits för ett skämt och glömts bort. Den var skriven av Carl Michael Bollman, som hävdade att han var Karl XII:s sonson.

Petteri Nuottimäki har redigerat och lätt moderniserat båda texterna, men låtit mycket av det blomstrande 1700-talsspråket vara kvar. Fotnoter och ordlistor hjälper den som vill veta mer. Resten är ett gyckel med svensk historia som du inte ska ta på alltför stort allvar.

Sveas bok: 1682–1718

Samtidigt som den blivande kung Karl XII föds kommer även Svea till världen. Men det sker under fattiga förhållanden på Åsön utanför Stockholm, och hennes liv tycks redan från början vara utstakat.

Genom en slump träffar hon den blivande kungen, varvid en häftig tonårsförälskelse uppstår. Hon dras in i de virvelvindar av krig och storpolitik som drabbar Europa under det tidiga 1700-talet. Vid sidan av kungen, tsar Peter I, sultan Ahmed III och August den Starke, blir hon en av de tongivande spelarna i periodens händelser, utan att kanske tänka på det särskilt mycket själv.

Karl XII:s och Sveas kärlek blir en episk saga som sträcker sig från sent 1600-tal fram till det ödesdigra skottet vid Fredriksten. I den finner vi svaret på många av de mysterier som än idag omger Karl XII. Varför han inte gifte sig. De huvudlösa anfallen mot Norge. Vem som egentligen avlossade skottet kvällen den 30 november 1718. Många tidigare okända sanningar uppdagas.

Eller är det som det sägs i förordet: ”det har slagit mig att texten kanske är ett spratt, en satir, en allegori i vilken Svea är det hårt prövade svenska folket som alltid förväntas offra sig inför den av Gud utsedde kungens oinskränkta makt.”

Sveas bok är återberättad av hjältinnan själv och kan liknas vid en sjuttonhundratalets Forrest Gump, lika dråpligt rolig och dramatisk som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

”Man säger idag att Carolus Rex var gift med kriget, och att det var därför han aldrig tog en drottning. I själva verket var det hans ömhet till mig som gjorde att han ej såg åt andra kvinnor.

Carl Michaels bok: 1758–1792

En gammal levnadsteckning avslöjar att Carl Michael är Karl XII:s okända sonson, och därmed rättmätig arvinge till Svea rikes tron. Saken är för honom höjd över allt tvivel. Med beviset i ränseln anländer han till 1750-talets myllrande Stockholm, fullt av distraktioner för en yngling, i fast föresats att ställa saker till rätta.

Tillsammans med sin trogne vapendragare Morefeldt ”Mo” Witz dras han in i en virvelvind av händelser. Vi möter Adolf Fredrik i färd med att äta semla, och Swedenborg i London. Vi är med när några telådor olyckligtvis hamnar i hamnbassängen i Boston, och vi får uppleva Östersjöns största sjöslag vid Svensksund. Till slut vill Carl Michael bara titta in i biblioteket i Tuilerierna, och hamnar, utan egen förskyllan, i spetsen för en rasande folkmassa i revolutionens Paris.

I förbifarten får vi också veta hur Fredmans epistlar egentligen kom till. Varför inga säkerhetsåtgärder vidtogs inför den fatala maskeradbalen 1792, trots att man kände till konspirationen. Och varför Gustaf III efteråt påstod att en lång och reslig man skjutit honom, när den utpekade mördaren Anckarström var kort.

Carl Michaels bok är Petteris fristående fortsättning på Sveas bok 1682–1718.

”Jag föddes den 24:e Julii anno 1758, på Slädhefiskarens skjutshåll i Norbergh by. Då var jag redan aderton år gammal, vilket kan tyckas något åldersdigert för en nyfödd.

Därför passar de som julklapp

• Över hundra år av svensk historia i två romaner, från Karl XII:s födelse till Gustaf III:s maskeradbal.
• Berättade av huvudpersonerna själva, med 1700-talsspråket kvar så att det knastrar, men lätt att läsa.
• För den som gillade Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, och för den som tycker att historieböckerna är lite för säkra på sin sak.
• Fristående, så de går att läsa var för sig. Men ge gärna båda, så får mottagaren hela släktkrönikan.
• Fotnoter och ordlista för den historiskt nyfikne. Den som bara vill ha berättelsen kan hoppa över dem med gott samvete.